Låt Guds ord forma ert livs landskap till en frälsningens lustgård. Jak.1:21


Mitt i ett avsnitt som handlar om att hantera begär och om vådan av att höra men inte göra,kommer en mening som är så obeskrivligt vacker, den om att forma sitt livs landskap till en frälsningens lustgård. Att ta till sig Gudsordet, låta det få falla i sitt hjärtas jord, är att ge det mest mångskiftande rum för växt. Allt liv kom till på ett ord från Gud, en explotion av arter, former och färger gjorde den tidigare öde jorden till ett paradis. Det är vad som händer när man stilla och eftertänksamt låter Guds ordfrön landa i ens hjärta. Det rotar sig och sedan växer det. En del frön gror nästan på direkten, andra tar lång tid på sig. Vår del i detta är att bevara jorden varm och lucker. Frön behöver stillhet för att det fina rottrådarna ska kunna etableras.


Jag tror på den dagliga bibelläsningen, inte ett ryck då och då utan ett litet stycke varje dag. Läsa och fortsätta läsa kanske bara en vers, eller en enda mening. Skapandet av lustgården kräver nämligen vår tillåtelse, vårt jag att bli besådda.

Detta är ett citat från Tomas Sjödins bok "Jag har slagit upp mitt tält i hoppets land".